Lite om vem jag är

Jag är frilansjournalist, tecknare och fotograf som också kan göra grafisk form och hålla i tryckerikontakter. Min huvudinriktning är miljöjournalistik och hållbar utveckling där även den sociala/kulturella dimensionen är en viktig del. Jag är också initiativtagare till ett visionsarbete om ett framtida lokalsamhälle oberoende av rovdrift på naturen, där människor står i centrum istället för ekonomisk tillväxt, Omställning Falun.

Min bostad finns i Falun nära naturen. Där har jag också arbetslokal.

 

 

Arbetsområden

Jag arbetar som frilansjournalist, tecknare och fotograf, gärna med större produktioner där jag ofta gör hela arbetet inklusive layout och tryckerikontakter. Det kan gälla enstaka skrifter men också paketlösningar med affischer, stordior, checklistor, foldrar etc.

Teckningar kan innebära roliga gubbar som illustrerar egna och andras texter men också omslagsteckningar, broschyrsidor i form av helorginal med handtextade rubriker, diagram etc. Jag arbetar gärna med tusch och akvarell men gör idag mycket jobb i datorn.

Arbetar som reportagefotograf, till stor del vid egna skrivjobb. Har ett ganska stort digitalt bildarkiv med motiv från återvinnings- och miljöområdet. Har en hel del naturbilder men också stadsmiljöer, arkitektur m m. Se länken till fotoarkiv på den här webbplatsen.

Tidigare har jag haft ett stort engagemang i Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd (KLYS), en paraplyorganisation för landets konstnärsorganisationer. KLYS arbetar med kultur- och mediapolitiska frågor, remissvar, kontakter med departement etc. Viktigt för mig har varit arbete i KLYS internationella grupp som arbetat med bl a konstnärers organisering globalt och på EU-nivå och via de organisationerna med vad som resulterat i en Unesco-konvention om kulturell mångfald.

Under en stor del av mitt yrkesliv har jag haft kontakt med den akademiska världen. Se under utbildning nedan. Jag har också deltagit i ett treårigt forskningsprojekt på KTH, som forskningsingenjör och har både när det gällt arbetsmiljö- och miljöfrågor arbetat med forskningsinformation. I KLYS har jag bidragit till kontakter mellan konstnärsvärlden och forskningen på kulturområdet och bidragit till att ett kulturpolitiskt observatorium startats.

Projektet BioMobil, omfattar en rad länkar, från markegenskaper och framtgagning av träråvara, via framställning av energirik sorbitol och drivning av bränslecellsbilar med sorbitolen, till samverkan mellan fordons och byggnaders energisystem och samhällsplanering. Jag deltar i projektledning och försöker också få en lokal tillämpning av BioMobil i Falun med omnejd. Den lokala tillämpningen ligger f n på is i väntan på mer konkreta forskningsresultat. I projektet är inkopplade forskare från KTH, Uppsala universitet, SLU i Uppsala och Högskolan i Gävle.

 

Vad jag sysslat med

Utbildning · Studentexamen på reallinjens matematiska gren april 1964 · Journalistinstitutet (föregångare till Journalisthögskolan) i Stockholm sept 1966 - maj 1967 · Fil kand, Stockholms universitet februari 1984 med ett betyg i kulturgeografi, ett i socialantropologi och fyra betyg i pedagogik Tvåbetygsuppsats i kulturgeografi om kommunal planering, utvidgad till en C1-uppsats i pedagogik om fyra stadsplaner i Sollentuna, hur invånarna fick information om dem och i vilken mån de lyckades påverka dem. D1-uppsats i pedagogik: Jag deltog i ett treårigt forskningsprojekt på KTH/arkitektur med runt 20 forskare inblandade i ett aktionsprojekt för att undersöka hur anställda kunde utnyttja lagarna på arbetslivets område för att skaffa sig inflytande över arbetsplatsens planering. Jag gjorde utvärderingsintervjuer med deltagare i grupper på arbetsplatserna och med forskarna, före, under och efter gruppernas arbete. (Officiellt var jag anställd som forskningsingenjör.) · Magistersexamen pedagogiska institutionen, Stockholms universitet, oktober 2001. Uppsats om en by i Härjedalen. En omfattande råvaruutvinning och myndigheternas åtgärder påverkar människor och natur, arbetsmöjligheter, social situation och möjligheter till inflytande över eget liv. Hur klarar byborna av att ha kontroll över sina liv under sådana omständigheter?

Anställningar · Expressen mars 1966-september 1968, journalist, text, teckningar, layoutjobb · Byggnadsstyrelsen, informationsprojekt maj - november 1971, informationsskrifter, utställningar · LiberLäromedel (då Utbildningsförlaget) 1972, projekt i samhällskunskap för gymnasiet · Sveriges Radio, bildredaktör på TV-nytt juni 1973- juni 1974 · Tidningen Arbetsmiljö, journalistiskt arbete, foto, teckningar maj 1974-juni 1978 · KTH, Arkitektursektionen, forskningsingenjör i projekt augusti 1978- september 1981, forskningsrapporter, text, teckningar, utvärderingar · Tidningen Från Riksdag & Departement oktober 1981- september 1982, text, teckningar

Från och med hösten 1982 arbetat som skrivande, tecknande och fotograferande frilans. Bland uppdragsgivarna kan nämnas: ·
  • Bostadsstyrelsen (energiinformation)
  • Svensk Handikapptidskrift/De Handikappades Riksförbund (reportage, teckningar, foto, layout)
  • Riksförbundet Rörelsehindrade Barn och Ungdomar, RBU, skrifter om barn och skola
  • Miljöaktuellt, Naturvårdsverkets tidning, reportage, tecknad serie
  • Televerket/Telia, större projekt på arbetsmiljöområdet, tryckta skrifter, filmmanus, affischer, stordior, foldrar, checklistor, dekaler m m. Research, text, foto, teckningar, layout m m
  • Karolinska sjukhuset, tidningen "Fimpa till varje pris"
  • Kritiska Europafakta, redaktionssekreterare ett år inför folkomröstningen
  • Rådet för arbetslivsforskning, arbete med rapporter, sammanställning av forskningsresultat, dokumentation av konferenser och självständiga intervjuer
  • Dalarnas forskningsråd, dokumentation av konferenser
  • Högskolan Dalarna, dokumentation av konferenser, arbete med utställning
  • Tidningen Tecknaren (Föreningen Svenska Tecknare), texter i kultur- och mediapolitiska frågor
  • Organiserat dokumentation av internationell kulturkonferens i Hässelby (KLYS) 1998 med uppdatering av hemsida timme för timme plus skrift i print on demand-teknik klar en timme efter konferensen. Journalister, tecknare, fotograf, översättare och tekniker ingick
  • JAK Medlemsbank, stordiaserier, illustration av studiehandbok 1998
  • Naturskyddsföreningen i Dalarna, grafisk form på boken "Skogsögon - ett nytt sätt att se på skogen" 1999.
  • Redaktör för facktidningen Återvinningen 2000 - 2001. Redaktionell planering, text, foto, teckningar m m. 8 nr per år
  • 2001 - 2006 har jag ingått i redaktionen för tidningen Recycling. Text, teckningar, foto. 8-10 nr/år
  • Arbetat fackligt i styrelsen för KLYS, Konstnärliga och Litterära Yrkesutövares Samarbetsnämnd, bl a med anknytning till nordiska, europeiska och globala organisationer på konstnärsområdet och med att få en anknytning till kulturpolitisk forskning.

 

Medverkan i böcker m m ·

Hellmark, Lindberg, Nilsson (1969) Ni har väl läst tidningen idag? Stockholm: Wahlström&Widstrand

Lindberg (1971) Påverkar invånarna planeringen i Sollentuna? Om information och medinflytande i samband med några stadsplaner. Tvåbetygsuppsats, kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet ·

Lindberg (1972) Massmediabok. Stockholm: Utbildningsförlaget ·

Lindberg, Sundberg,Wedin (1974) Information och opinion. Ingår i skriftserien "Samhälle i förändring", samhällskunskap för gymnasieskolan. Stockholm: Utbildningsförlaget Liber ·

Lindberg (1978) Ideal och verklighet i kommunal planering. C1-uppsats, pedagogiska institutionen, Stockholms universitet ·

Ahlin & Lindberg (1981) Mönsterspråket för arbetsmiljöns förnyelse, del 1. Stockholm: KTH/Arkitektursektionen ·

Hesselmark & Lindberg (1981) Jobb på villovägar? Stockholm: Arbetsmiljögruppen vid Tekniska högskolan ·

Hultén & Lindberg (1981) Ett steg mot anställdas inflytande över arbetsmiljöplanering. Ingår i Sandberg (red): Forskning för förändring. Stockholm: Arbetslivscentrum ·

Lindberg, Petersson, Watz (1981) Produktion i förändring. Metallare hanterar ny teknik. Stockholm: Arbetsmiljögruppen vid Tekniska högskolan. ·

Lindberg (1984) Lära genom handling. Ett försök att utveckla teorier för kollektiv problemlösning. D1-uppsats. Seminariet om miljöpedagogik och kunskapsbildning, rapport nr 6. Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet ·

Jägbeck & Lindberg (1988) Byggbranschen och datorerna. Stockholm: Arbetsmiljöfonden ·

Lindberg & Stenhammar (1994) Skolan behöver utbildning. Stockholm: Riksförbundet för Rörelsehindrade Barn och Ungdomar. ·

Abrahamsson & Lindberg (1995) Arbetsplatsens dolda trösklar. Forskning och utveckling för funktionshindrades arbetsmarknad och arbetsförhållanden. Stockholm: Arbetsmiljöfonden. ·

Lindberg (1998) Hur utvecklar byborna sin kompetens? Om hur invånarna i en by i Härjedalen utvecklar sin kompetens när de försöker få kontroll över den egna föränderliga omgivningen. Uppsats för magisterskurs 20 poäng. Stockholm: Pedagogiska institutionen, Stockholms universitet. ·

Lindberg (2003) Ska marknad gå före kultur? Globala nätverk arbetar för bindande kulturkonvention. Nordisk Kulturpolitisk Tidskrift 1/2003. Borås: Bibliotekshögskolan. ·

Svensson (2005) JAKboken om räntefri ekonomi och ekonomisk frigörelse. Skövde: JAK Medlemsbank. Teckningar.

Jobb åt Telia 1. Varning gas! Videofilm, affisch, klistermärke, folder, stordior 1986 2. Farliga fibrer? Videofilm, stordior, broschyr, lärarhandledning. 1987 3. Arbete i stolpar. Säkerhetsinstruktion (text, teckningar layout), stordior. 1988 4. Farligt gods. Broschyr, folder, stordior, inplastad checklista 5. Arbetstillfredsställelse. Skrift på 28 s, text, teckningar, layout. 1989 6. Säker stolpgång. Folder i helorginal. Text, teckningar, layout. 1990